Hanna önskar sig
Jag trodde aldrig att jag skulle känna ett så stort behov av en väska, men denna väskan har motbevisat mig. Den kommer från Chicy.se och kostar 750 kr. Lite mycket för min plånbok, men man kan ju alltid önska sig.
Imorgon - första december
Början till novell
Här kommer början på en novell som ska vara med i Hannas och mitt projektarbete. Vi ska göra en novellsamling som ska vara som en ljudbok. Vi kommer själva att skriva novellerna, plus att vi får några bidrag av talangfulla vänner. Denna text är ännu inte särskillt bearbetad, med tanke på att det bara är början av novellen.
Där är den, 604:an, det är den jag ska med.
Jag styr snabbt stegen mot den knallgula bussen, som står och brummar på plats D.
”Skolungdom, Forshaga” säger jag lågt och lägger fram en femtiolapp. Busschauffören har gråspräckligt hår och små skrattrynkor i ögonvrårna, och hans klarblå ögon ser frågande på mig.
”Ursäkta vad sa du?” Frågar han och böjer sig längre fram för att höra bättre.
”Skolungdom till Forshaga” säger jag, lite högre den här gången medan jag ser ner på mina fötter. De är blöta efter snön som tydligt faller utanför bussfönstret.
”Jaha, det blir 27”
Jag tackar när jag får min växel och sätter mig på ett säte allra längst fram.
Jag måste se ordentligt, det är ju bara andra gången jag åker till... ja, dit.
Det är känns galet, det jag håller på med. Tanken på att jag inte ens vågar erkänna för mig själv vart jag är på väg. Jag känner hur värme blossar upp i kinderna. Jag rodnar åt min egen blyghet, åt osäkerheten jag upplever i situationen jag befinner mig i.
Bussen står stilla. Det är fortfarande fem minuter kvar tills den ska avgå och folk kliver på och passerar mig med döda blickar. En äldre dam med pälsjacka klackar stolt in i bussen. Medan hon väntar på sin biljett drar hon bort det svallande håret från ansiktet med en diamantbesmyckad hand, och då upptäcker hon mig. Hon ser besvärat på mitt svartfärgade och uppklippta hår, och på de slitna och klumpiga kängorna på mina fötter. Med vad som låter som en fnysning, trippar hon förbi mig med sin gucciväska gungande i armvecket.
Plötsligt pyser det till under mig och med ett hastigt ryck rullar bussen iväg.
Nu finns ingen återvändo.
Pumpen som gömmer sig bakom mina revben börjar med ens bulta hårdare och snabbare. Panikkänsla blossar plötsligt upp inom mig och jag känner hur det vänder sig i magen. Jag kramar hårt om min bussbiljett.
Vad är det jag gett mig in på egentligen?
Då kommer jag att tänka på blickarna, den försiktiga smekningen mot min arm och doften du gav ifrån dig när du passerade. Vad var det dina ögon försökte tala om för mig när vi låg i mörkret och såg på varandra? Din ögonvita hade glänst till då och då när du skådat mitt ansiktes alla olika detaljer. Den trubbiga näsan, den vinterbleka hyn, födelsemärket strax över vänstra ögat.
Utanför fönstret flyger ängar, bostadsområden och bondgårdar förbi i ett enda virrvarr. Jag hinner fästa blicken på en röd traktor, som står naken och ensam i snön. Jag känner stort medlidande med den, där jag själv står avklädd och blottad inför något som jag känner mig så svag inför, en känsla som jag inte vet hur jag ska hantera.
Ska jag gråta, ska jag skratta eller ska jag göra både och?
Jag ser ner på mina händer, på fingrarna, som klättrat utefter dina smala ben när vi suttit i soffan och sett på film.
Älskling, ska vi flytta?
Juleljus i fönstren
I helgen sattes det upp julstjärnor och julstakar i varje fönster hemma hos oss. Egentligen är det ju tradition att pynta 1:a advent, men mammas tradition är att pynta helgen innan 1:a advent. Fråga mig inte varför, men så är det. Men nu börjar man verkligen känna att den är påväg, trots att vädret verkligen inte är något att hänga i granen. Blött och varmt istället för torrt och kallt, vilket jag tycker är ganska tråkigt. Även om jag nästan gett upp hoppet för snö på julafton, håller jag ändå tummarna för att det i alla fall ska komma några flingor denna dag. Undrar hur det blir i år?
Sån katt vill jag ha
Dessa filmer kan pigga upp vem som helst, det vill jag personligen försäkra. En sån här egen och fantastiskt speciell katt vill jag också ha. En otroligt speciell personlighet.
Positivare inställning!
Jag har under de senaste dagarna varit på ett väldigt bra humör, och det är jag väldigt glad över. Den senaste tiden har humöret nämligen ofta vänt till det motsatta, och jag har haft en väldigt negativ attityd. Jag vet inte riktigt vad det är som fått mig på så bra humör, men jag hoppas att det kommer förbli såhär ett tag fram över, eller snarare för alltid.
Jag har blivit väldigt inspirerad av bloggerskan Foki, som alltid har en positiv inställning och sällan är på dåligt humör.
Jag fick mycket positiva nyheter i Religionskunskap A, jag låg bra till, bara ett bra resultat på sista uppgiften och MVG:t är så gott som mitt! Om det är någonting jag är nöjd över i mitt liv (förutom pojkvännen) så är det mina betyg. Nu efter tvåan hade jag 19.0, och då är inte meritpoängen inräknade.
Nu funderar jag på att ta mig lite mat och kanske sätta igång med novellanalysen som ska vara inne om några veckor. Lika bra att börja tidigt liksom!
Uppdatering (21.20): Och där försvann det goda humöret.
Jag har blivit väldigt inspirerad av bloggerskan Foki, som alltid har en positiv inställning och sällan är på dåligt humör.
Jag fick mycket positiva nyheter i Religionskunskap A, jag låg bra till, bara ett bra resultat på sista uppgiften och MVG:t är så gott som mitt! Om det är någonting jag är nöjd över i mitt liv (förutom pojkvännen) så är det mina betyg. Nu efter tvåan hade jag 19.0, och då är inte meritpoängen inräknade.
Nu funderar jag på att ta mig lite mat och kanske sätta igång med novellanalysen som ska vara inne om några veckor. Lika bra att börja tidigt liksom!
Uppdatering (21.20): Och där försvann det goda humöret.
Sorg, smärta, lycka, kärlek
Känslor. Ja, vad är det egentligen? De berör, de får oss att skratta men de får oss även att gråta. De kan få oss att göra saker som vi egentligen inte vill, som vi helst vill glömma.
Känslorna kan sätta sig lite överallt. Ibland kan dess hand ta tag i tarmarna och vrida om hårt. Obehag. Ibland kan dess fingrar kravla sig upp för halsen och ta ett hårt grepp om strupen. Panik. Och ibland så kan dess mjuka händer hålla om ens hjärta med ömhet. Kärlek.
Är det en inomkroppslig drog? Drogen vi inte kan undvika, som vi aldrig kan sluta vara beroende av? För hur vi än gör finns känslorna alltid där, påverkar oss och berör oss. Ibland vill vi inte att de ska finnas, eftersom de kan göra så fruktansvärt ont. Så ont att vi inte vet var vi ska ta vägen, så ont att vi helst bara vill försvinna, sluta existera. Kan man få en överdos av känslor?
Varför har vi då dessa känslor? Är det på grund av dem som människan har skapat så mycket? Är det på grund av dem som människan förstört så mycket? Även om vi aldrig skulle knäcka koden, vet vi i alla fall att känslorna spelar en jävligt stor roll för människan, för livet.
Känslorna kan sätta sig lite överallt. Ibland kan dess hand ta tag i tarmarna och vrida om hårt. Obehag. Ibland kan dess fingrar kravla sig upp för halsen och ta ett hårt grepp om strupen. Panik. Och ibland så kan dess mjuka händer hålla om ens hjärta med ömhet. Kärlek.
Är det en inomkroppslig drog? Drogen vi inte kan undvika, som vi aldrig kan sluta vara beroende av? För hur vi än gör finns känslorna alltid där, påverkar oss och berör oss. Ibland vill vi inte att de ska finnas, eftersom de kan göra så fruktansvärt ont. Så ont att vi inte vet var vi ska ta vägen, så ont att vi helst bara vill försvinna, sluta existera. Kan man få en överdos av känslor?
Varför har vi då dessa känslor? Är det på grund av dem som människan har skapat så mycket? Är det på grund av dem som människan förstört så mycket? Även om vi aldrig skulle knäcka koden, vet vi i alla fall att känslorna spelar en jävligt stor roll för människan, för livet.
Beatrice
Lär känna denna underbara tjej så får ni en vän för livet!
Lite blandade teckningar
För snart ett år sen hade jag ett stort behov av att teckna. Jag tecknade minst en bild varje dag, och på ungefär ett halvår hade jag utvkecklats enormt. Det visar hur mycket man ska hålla sig fast vid att öva. I teorin kan man förbereda sig och veta exakt hur man ska skugga ett ansikte för att det ska se levande ut, men det är i praktiken man verkligen får lära sig hur det går till.
Garderobsrensning
Jag låter bilderna och tileln tala för sig själva.
Sista frysta ögonblicket
Sådär, jag tror det räcker med bilder för idag.
Borde jag klippa mig?
För några timmar sedan fick jag en väldigt lust att klippa mig, och göra det radikalt. Riktigt kort kanske? Vad tycks?
Bilder från Hairstylesdesign.com
Bilder från Hairstylesdesign.com
Nio liv
Varm sommaräng?
Blir man inte alldeles varm i kroppen när man ser denna bild? Får man inte känslan av att den är tagen mitt under sensommardagarna när det är sådär stabilt varmt hela dagen? Detta är en ren lögn. Det enda som avslöjar denna skulle kunna vara de vissna löven på grenen. Men allt är fixat i photoshop, varenda liten ljusstråle. Det är otroligt vilken makt man sitter med när man redigerar bilder. Man kan göra så många illutioner att man tillslut inte vet vad som är verklighet längre. Skrämmande.
MiniPod
Nu har jag ännu en kväll suttit flera timmar och lekt med min design. Jag känner verkligen att jag brinner för detta! Jag har bland annat lagt till en liten spelningslista som man kan lyssna på om man vill. Det jag tyckte var praktiskt med den var att man kunde välja att den inte skulle gå igång automatiskt så fort man kom in på min blogg, vilket jag tyckte var bra. Det är bland det mest störande jag vet när man surfar runt på kvällen, och så plötsligt går det igång musik på högsta volym. För att skaffa dig en egen MiniPod till din egen blogg eller hemsida, klicka här!Sen har jag även suttit i någon timme och kämpat med en dropdown-meny som jag tycker är så snyggt. Nu är jag i princip klar, men jag det finns fortfarande en liten detalj som jag vill få till med den.
Imorgon kommer Hamphus på besök och han ska vara här över helgen. Samtidigt har jag ett muntligt framträdande att förbereda i svenska, men det ska nog gå bra. Både jag och han har saker att plugga med.
Uppdatering (01.05): Nu blir det sömn dom gäller. Det är svårare att slita sig än man tror.
Jag trodde aldrig detta skulle inträffa
Smulan
Senaste bloggdesignen
Här har vi nu min senaste bloggdesign. Mycker grått, svart och vitt. Snyggt! Mina absoluta favoritfärger är grått och svart, men om jag bara skulle använt mig av dessa färger skulle bloggen blivit alldeles för ljus, därför lade jag in lite vitt i den också.Jag funderar dock på att byta profilbilden, jag börjar bli lite trött på den. För vad säger man nu igen? Omväxling förnöjer!
Leker med bloggdesignen
Nu har jag suttit och lekt med min bloggdesign i säkert två timmar. Det är så himla roligt! Jag kommer alltid på en massa saker som jag vill ändra på eller lägga till. Det finns ju inga gränser för vad man kan göra bara man har kunskapen. Webbdesign är något som jag verkligen kan tänka mig att jobba med i framtiden, även om jag inte är så himla haj på det nu så vill jag hela tiden lära mig mer.
Det jobbiga med att sitta vid min mac är att jag varken har photoshop eller någon bra bild på den. Därför blir jag en aning begränsad när jag sitter här. Men resultatet blir i alla fall snyggast när man sitter på en mac. Mycket fräschare och klarare.
Nu ska jag leka lite till, sen blir det natten.
Det jobbiga med att sitta vid min mac är att jag varken har photoshop eller någon bra bild på den. Därför blir jag en aning begränsad när jag sitter här. Men resultatet blir i alla fall snyggast när man sitter på en mac. Mycket fräschare och klarare.
Nu ska jag leka lite till, sen blir det natten.
Vem är jag?
Namn: Hanna
Födelseår: 1991
Politik: Grön
Hallå där! Mitt namn är Hanna och jag är en kreativ 91:a som har en förkärlek till Japan. Jag gillar deras kultur, mat, böcker, manga och anime! Varje år åker jag så nära jag kan komma Japan för tillfället - Uppcon, Skandinaviens största event för östasiatisk populärkultur.
Politik: Grön
Hallå där! Mitt namn är Hanna och jag är en kreativ 91:a som har en förkärlek till Japan. Jag gillar deras kultur, mat, böcker, manga och anime! Varje år åker jag så nära jag kan komma Japan för tillfället - Uppcon, Skandinaviens största event för östasiatisk populärkultur.
När jag inte drömmer om en resa till Japan läser jag mycket och kanske sitter jag och skriver på en av mina andra drömmar - en egen bok ute i handeln. Jag älskar att skriva och jag tycker om att dela med mig av mina egna världar jag har bubblandes inne i huvudet (läs).
Skolan just nu
Nu har jag gjort det skriftliga nationella provet i svenska B. Det känns bra, jag satsar praktiskt taget alltid på att få det bästa resultatet, och just nu känns det faktiskt som att det finns en möjlighet till ett MVG. Nu fattas bara att göra det muntliga, sen är svenska B över. Det känns skönt, men samtidigt hade jag hellre slutfört en annan kurs eftersom svenska är ett ämne som jag verkligen gillar.
Imorgon ska jag lämna in ett arbete i religionen och jag har 2/3 kvar att skriva så nu ska jag bunkra upp mig rejält med te och något ätbart och skriva klart det. Och bra ska det bli. Inget slarv eller liknande här inte. Religion är precis som svenskan något som jag tycker om, och denna kurs kommer sluta någon gång i januari redan, vilket känns lite surt.
Imorgon ska jag lämna in ett arbete i religionen och jag har 2/3 kvar att skriva så nu ska jag bunkra upp mig rejält med te och något ätbart och skriva klart det. Och bra ska det bli. Inget slarv eller liknande här inte. Religion är precis som svenskan något som jag tycker om, och denna kurs kommer sluta någon gång i januari redan, vilket känns lite surt.
Min pojkvän är duktig
Hamphus har fotat mig
Grabben i graven bredvid
Jag har nu läst ut den ganska välkända boken Grabben i graven bredvid. Jag som vill ha mycket erfarenhet när det gäller böcker rekommenderar alla er med samma tanke att läsa den här boken. Det sticker absolut ut ur mängden med dess härliga skrivsätt som i alla fall fängslar mig en aning. Boken handlar om ett omöjligt kärleksförhållande mellan en riktig bonnläpp och en stram bibliotekarie. Han drömmer om en hustru som kan sköta hemmet, köra traktor och göra egna köttbullar och hon fantiserar om en stilfull belevad man att gå på opera och museum med. Och båda hoppas att den andra ska anpassa sig till deras dröm.
Influensa H1N1
Nu kommer det en sjuhelvetes text här så håll i er.
Svininfluensan. Det finns väl ingen i dagens samhälle som inte vet vad detta är för något. Influensan H1N1, som WHO (World Health Organisation) nu har klassats som en pandemi på grund av att den har smittat så otroligt många människor och för att den spridit sig så snabbt. Varje dag hör, läser eller ser man något som har med denna pandemi att göra, och enligt min åsikt har vi media att tacka för vårt nya AIDS. På torsdag tar jag mitt vaccin. Eller gör jag verkligen det?
"Man försöker nu snabba på framtagningen av vaccinet genom att hoppa över vissa testfaser som behövs för att se om vaccinet är säkert, vilket tar tid. Detta är väldigt riskabelt även om myndigheterna säger att det sannolikt inte ska vara någon risk. Vi vet vad 'sannolikt inte' betyder. Det är mest en friskrivning om något allvarligt händer.
Senast USA:s regering gjorde en stor vaccinkampanj mot svininfluensan var 1976. Då fick många personer allvarliga skador av vaccinet och 1 på 1000 av de som vaccinerades insjuknade i Guillan-Barré syndrom. Tusentals av dessa blev förlamade och många dog. Faktum är att fler dog av vaccinet än av själva svininfluensan." - Vitamera.se
Efter att ha gått igenom hela texten känner jag nu att jag bara vill gråta. Jag vill ta vaccinet, trots allt som står om det. Att det ska innehålla ingredienser som tex. kvicksilver (giftigt), är cancerframkallande eller kan ge njursvikt. Jag tänkte att jag skulle bortse från dessa saker och ta det i alla fall. Jag har folk i min närhet som jag bryr mig om och som inte har samma lugna inställning till influensa H1N1. Därför. Jag tänkte även att det skulle vara tråkigt om jag skulle smitta personer som inte är lika motståndskraftig mot den. Men när det ser ut som om man ska uppoffra en del av sin egen säkerhet för andras säkerhet är det för mig inte lika självklart längre. Är detta själviskt tänkade från min sida?
Jag tycker det är så tråkigt att media gör en så stor sak av det hela. Visst, det är en viktig sak som ska tas upp, det är trots allt en pandemi, enligt WHO:s beräkningar kan den komma att drabba var tredje person. Men, det finns ett men. Det finns folk som förlitar sig blint på det media skriver utan att ta reda på mer information. Dessa går miste om saker som ovanstående citat. De går även miste om saker som man förstår om man tänker efter. Om det drabbar fler personer, kommer det också döda flera. Världen drabbas varje år av influensavågor som är olika starka och dödar olika många. Mellan hundra miljoner och en miljard människor drabbas varje år, och mellan tvåhundra och femhundratusen människor dör varje år i influensa.
Dock finns det ju ingen anledning för att detta ska hindra folk från att få ta vaccinet. Ingen ska få hindra någon att ta vaccinet om de verkligen vill, om det nu inte finns medicinska skäl som gör att det skulle vara en dålig idé.
Jag säger heller inte att media är något dåligt och att folk som litar mycket på media är intelligensbefriade eller liknande. Media ska tala sanning och ta upp saker som folk bör veta om. Jag litar på media. Men media kan ofta överdriva, undvika att skriva vissa saker och få folk att missuppfatta. Media vill trots allt, som de flesta, i grund och botten tjäna pengar. Detta bland annat för att forstätta kunna sprida viktiga nyheter till jordens befolkning.
När ni nu har läst mina åsikter och reflektioner antar jag att ni tror att jag inte kommer ta vaccinet. Men så är inte fallet. Jag kommer ta vaccinet, få ont i armen, feber och eventuella långsiktiga biverkningar. Vet ni varför?
SÅ JAG SLIPPER ALLT JÄVLA TJAT.
Svininfluensan. Det finns väl ingen i dagens samhälle som inte vet vad detta är för något. Influensan H1N1, som WHO (World Health Organisation) nu har klassats som en pandemi på grund av att den har smittat så otroligt många människor och för att den spridit sig så snabbt. Varje dag hör, läser eller ser man något som har med denna pandemi att göra, och enligt min åsikt har vi media att tacka för vårt nya AIDS. På torsdag tar jag mitt vaccin. Eller gör jag verkligen det?
"Man försöker nu snabba på framtagningen av vaccinet genom att hoppa över vissa testfaser som behövs för att se om vaccinet är säkert, vilket tar tid. Detta är väldigt riskabelt även om myndigheterna säger att det sannolikt inte ska vara någon risk. Vi vet vad 'sannolikt inte' betyder. Det är mest en friskrivning om något allvarligt händer.
Senast USA:s regering gjorde en stor vaccinkampanj mot svininfluensan var 1976. Då fick många personer allvarliga skador av vaccinet och 1 på 1000 av de som vaccinerades insjuknade i Guillan-Barré syndrom. Tusentals av dessa blev förlamade och många dog. Faktum är att fler dog av vaccinet än av själva svininfluensan." - Vitamera.se
Efter att ha gått igenom hela texten känner jag nu att jag bara vill gråta. Jag vill ta vaccinet, trots allt som står om det. Att det ska innehålla ingredienser som tex. kvicksilver (giftigt), är cancerframkallande eller kan ge njursvikt. Jag tänkte att jag skulle bortse från dessa saker och ta det i alla fall. Jag har folk i min närhet som jag bryr mig om och som inte har samma lugna inställning till influensa H1N1. Därför. Jag tänkte även att det skulle vara tråkigt om jag skulle smitta personer som inte är lika motståndskraftig mot den. Men när det ser ut som om man ska uppoffra en del av sin egen säkerhet för andras säkerhet är det för mig inte lika självklart längre. Är detta själviskt tänkade från min sida?
Jag tycker det är så tråkigt att media gör en så stor sak av det hela. Visst, det är en viktig sak som ska tas upp, det är trots allt en pandemi, enligt WHO:s beräkningar kan den komma att drabba var tredje person. Men, det finns ett men. Det finns folk som förlitar sig blint på det media skriver utan att ta reda på mer information. Dessa går miste om saker som ovanstående citat. De går även miste om saker som man förstår om man tänker efter. Om det drabbar fler personer, kommer det också döda flera. Världen drabbas varje år av influensavågor som är olika starka och dödar olika många. Mellan hundra miljoner och en miljard människor drabbas varje år, och mellan tvåhundra och femhundratusen människor dör varje år i influensa.
Dock finns det ju ingen anledning för att detta ska hindra folk från att få ta vaccinet. Ingen ska få hindra någon att ta vaccinet om de verkligen vill, om det nu inte finns medicinska skäl som gör att det skulle vara en dålig idé.
Jag säger heller inte att media är något dåligt och att folk som litar mycket på media är intelligensbefriade eller liknande. Media ska tala sanning och ta upp saker som folk bör veta om. Jag litar på media. Men media kan ofta överdriva, undvika att skriva vissa saker och få folk att missuppfatta. Media vill trots allt, som de flesta, i grund och botten tjäna pengar. Detta bland annat för att forstätta kunna sprida viktiga nyheter till jordens befolkning.
När ni nu har läst mina åsikter och reflektioner antar jag att ni tror att jag inte kommer ta vaccinet. Men så är inte fallet. Jag kommer ta vaccinet, få ont i armen, feber och eventuella långsiktiga biverkningar. Vet ni varför?
SÅ JAG SLIPPER ALLT JÄVLA TJAT.
Troende?
- Är du troende?
- Ja.
- Vilken religion tror du på då?
- Ditt leende. Det tror jag på.
Hide and Seek
Where are we?
What the hell
is going on?
The dust has only just
Begun to fall
Crop circles in the carpet
Sinking
Feeling
Jag vill ha jul
Jag vill ha vinter och jul. Jag vill se snöflingorna dansandes ner från himlen. Jag vill sitta med en varm kopp te med mycket socker och betrakta de inslagna julklapparna som ligger och tigger om uppmärksamhet under granen. Jag vill känna doften av inslagspappret med de glada tomtarna med rosiga kinder på. Jag vill gå och julshoppa och fika på ett varmt café. Jag vill se de förväntansfulla ansiktena på mina små kusiner när de får reda på att tomten ska komma på besök. Jag vill ha jul, helt enkelt.
Kimi ni todoke OP
Har den äntligen kommit tillbaka?
Söndagar bådar sällan gott, men idag hade jag äntligen lust att se på anime igen. Efter flera månaders uppehåll från ett av mina största intressen - manga, anime och japansk populärkultur, är jag äntligen tillbaka på spåret igen. Underbart.
Nana (ナナ)
Nana (ナナ)On board the train to Tokyo to meet her boyfriend Shoji, Nana Komatsu ("Hachi") happened to sit beside Nana Osaki who was traveling to Tokyo to fulfill her dreams of becoming a musician. The vocalist for her punk band "Blast", Nana aims for a major debut for "Blast" in Tokyo where her boyfriend, Ren, is the guitarist for a popular band "Trapnest". Sharing the same name "Nana", both girls quickly form a bond of friendship.
Episoder: 47
Kimi ni todoke (君に届け)Kimi ni Todoke is about a girl named Kuronuma Sawako. She is nicknamed Sadako (from the ring) because many people see her as strange and often mistake her for a ghost. A boy called Kazehaya kun becomes her friend and, to her, is "100% refreshness."
