Jag som trodde han var oövervinnerlig. Under de snart nio månader vi varit tillsammans har jag aldrig sett honom drabbad av den annars så vanliga sjukdomen - förkylning. Men i lördags då hände det magiska. Han blev snuvig, fick halsont, feber, och det blev väldigt många "Prosit!" och "Vill du ha en värktablett?". Men vilken tur att han han en så fin flickvän som ger honom både fotmassage och färdiggjorda mackor på hans begäran. Kan ju tillägga att jag hjälpte till med nedsmittningen, och jag måste erkänna att jag i hemlighet känner mig lite stolt över detta. Det är ju inte alla som får äran att smitta ner den ökände Hamphus Kjellman.