Känslor. Ja, vad är det egentligen? De berör, de får oss att skratta men de får oss även att gråta. De kan få oss att göra saker som vi egentligen inte vill, som vi helst vill glömma.
Känslorna kan sätta sig lite överallt. Ibland kan dess hand ta tag i tarmarna och vrida om hårt. Obehag. Ibland kan dess fingrar kravla sig upp för halsen och ta ett hårt grepp om strupen. Panik. Och ibland så kan dess mjuka händer hålla om ens hjärta med ömhet. Kärlek.
Är det en inomkroppslig drog? Drogen vi inte kan undvika, som vi aldrig kan sluta vara beroende av? För hur vi än gör finns känslorna alltid där, påverkar oss och berör oss. Ibland vill vi inte att de ska finnas, eftersom de kan göra så fruktansvärt ont. Så ont att vi inte vet var vi ska ta vägen, så ont att vi helst bara vill försvinna, sluta existera. Kan man få en överdos av känslor?
Varför har vi då dessa känslor? Är det på grund av dem som människan har skapat så mycket? Är det på grund av dem som människan förstört så mycket? Även om vi aldrig skulle knäcka koden, vet vi i alla fall att känslorna spelar en jävligt stor roll för människan, för livet.